Snön har kommit...

...och ligger nu vit här utanför. Minusgrader, bitande kallt. Lufen kyler i lungorna och blir till moln på vägen ut. Vattenpölarna är djupfrysta, knastrar när man går över dem. Skorna får inget fäste, färden på asfalten blir vådlig. Händerna fryser, blir röda och stela. Luften smakar vinter, kall, med inslag av brandrök. Och så, idag, när vi satt några stycken och ordnade med våra ljudbildspel, kom den. Någon ropar, titta ut! Och se, där faller den. Mjuk, vit, tyst. Stora, fluffiga flingor som dalar ner och på bara några minuter täcker allt som var grönt och svart med ett vitt täcke. Allt glittrar. Det är fint, folkhemsmysigt. Och jag hatar det.