...delar jag ut till, Mig själv!
Såg en kvinna som satt fast i en riktig snödriva till parkeringsplats med sin lilla bil. Hon slirade och slirade. Bilen kom en bit på vägen, men rullade obönhörligt tillbaka. Jag gick fram, erbjöd mig att knuffa på. Hon log och sa "ja, tack så mycket!" och jag knuffade och puffade, och tillslut kom den iväg. Hon sa "tack, tack så mycket" Jag sa "det var så lite så!" Hon log och åkte iväg till sin älskade familj.
Ännu en dag räddad.
onsdag 11 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar